inadequacy

Idag har jag varit konstig, ingenting har varit riktigt som det ska. På tyskan lurade Lejla mig att äta en godis, vilket jag självklart gick med på. Det var äcklig likör i, och när jag bet i den jäveln så sprutade det likör i hela klassrummet. Det kom på mina ben, på mitt linne, på golvet (där jag spottade ut äckelgodisen), över hela mina händer, på bänken samt på Hilliges och Antons skor. ERKÄNN VIDRIGT, men det är inte ens det värsta. Grejen var att allting inte gick bort med vatten, så det torkade in vita fläckar på mina lår, vilket såg väldigt väldigt skumt och misstolkningsbart ut. 

Jag låste även in min skåpsnyckel i skåpet och vart tvungen att hämta vaktis för att kunna knippsa upp hänglåset. När vi kom till skåpet insåg jag dock att jag inte alls hade låst in min nyckel; jag hade inte ens låst skåpet överhuvudtaget, det hade bara åkt igen och låset hängde så fint på så det såg låst ut. Vaktmästaren kollade på mig som om jag var dum i huvudet, traskade tillbaka med den massiva knippsaren och lämnade mig fnittrandes kvar.

Den tredje incidenten var av den typen jag medvetet försökte förhindra men ändå lyckades åstadkomma. Jag skulle slänga en massa muffinspapper i en sopsäck (ni vet en sån äcklig man slänger maten i i skolan), och tänkte att nu jävlar ska jag hålla hårt i Iphonen så den inte åker med muffinspapprena. SVIISCH! Med Iphonen i ett stenhårt grepp känner jag istället hur mina nycklar glider ur fingrarna och ner i sopsäcken. Jävla skit tänkte jag, och sen vart det bara att gräva.

Jag skriver inte detta enbart för att göra mig själv till åtlöje, utan jag räknar med att ni tar lärdom av mina misslyckanden och undviker mina fotspår.