inadequacy

Eftersom så många (inte en endaste jävel) har frågat hur jag ser ut när jag får ett skrattanfall, så tänkte jag att jag kunde vara hygglig och visa er en 3-stegsmall.

---

1. Först ser det ut som att jag har jätteont, som att jag lider på riktigt. Och samtidigt ser det lite ut som att jag snart ska spricka.

---

4. Vid det här laget har de flesta andra (förutom Jonna) slutat skratta, och då ser jag det som min högsta prioritet att få dem att skratta igen. Och det som ligger närmast till hands i ett sånt tillfälle är ju såklart att improvisera fram något som skulle få mig att skratta, till exempel en schysst min. Jag önskar att fler folk kunde göra så fula miner som mig. Vi skulle haft så kul tillsammans.

---

5. Minen gick inte hem, vilket resulterar i ytterligare lite pinsamhet från min sida, vilket i sin tur är anledningen till att jag vänder mig om. Vanligt för steg fem är också att jag får konstiga blickar från folk som börjar undra vad som är felet med mig. Grejen är att jag är sånhär. Mamma säger att det är helt OK.

---

6. Tillslut somnar jag, eller blir i alla fall väldigt trött. Det tar på min energi att skratta förstår ni. Damn vad trött jag blir. Haha. Det tragiska är att min humor blir ännu mer fucked up när jag är trött, men det tar vi en annan gång. Nu ska jag duscha! Hoppas ni tar till er av det här inlägget, det är vad jag skulle kalla... kunskap för livet. Ungefär.